lördag, januari 13, 2007

Så det kan bli


Jag åkte ut för att köpa nya dörrar till övervåningen. Men kom hem med de här tekopparna. Kunde bara inte motstå dem. De bara stod där och ropade till mig att just de skulle bli mina. De heter Elise och är tillverkade av Gustavsbergs porslinsfabrik.

15 kommentarer:

JULIEK sa...

Næmen åååå så fine. Blått och vitt. Jag forstår veldigt godt at dom ropade til deg : )

Bloggblad sa...

Väldigt snygga. Ibland är det trist att jag har ärvt så himla mycket glas och porslin, jag skulle vilja välja nåt eget och nytt själv.

Tankevågor sa...

Julie - De passar ute vid havet en sommarmorgon eller tycker du inte?


Bloggblad - Det tycker jag med. Är egentligen ganska trött på att tänka så. Blev så glad när de här kopparna överröstade det där och ville med hem.

Anonym sa...

Snygga, jaha, det är väl lite som när jag ska handla, utan inköpslista :)

Sabina sa...

Vet precis hur det är, det där med att saker ropar på en när man går förbi....
Händer mig alltid i klädaffärer.....

"Sabina, köp mig, nej mig, nä ta mig ist"....

Skita jobbigt.

Men tekopparna var jätte fina, kan du dricka engelskt te i:)

Trevlig lördagskväll till dig, fröken L.
Kram//S

Linda sa...

Jättefina!
Har också ärvt en del men jag hivar ut det efter hand, man kan inte spara på allt och koppar och muggar har jag en seciell förkärlek till :)
Kram från "pillertrillaren"
(vad gör man inte för att hinna runt till er?!:))

Anonym sa...

Den der ropingen er et velkjent fenomen! Når jeg besøker min venninne Kajsa i Stockholm, bruker vi ofte å ta en liten utflukt til Gustavsbergs fabrikkutsalg. Hver gang tenker jeg at denne gangen skal jeg ikke kjøpe noe, bare titte, ta en kaffe på kafeen. Men du vet...

Anonym sa...

Bara ett par koppar??

Det kunde lika väl ha varit nån bortsprungen katt, eller barn som ingen hämtar hem där dom ska vara,
eller nåt annat som behöver tas om hand.

Behövde dörrarna ropa eller kom dom hem ändå? undrar syster

Tankevågor sa...

Hannele - Fniss! Man kan komma hem med vad som helst.


Sabina - Visst är det jobbigt. Tycker också att det dyraste verkar kunna ropa högst? I alla fall är det oftast så för mig. Kram


Lindalotta - Den där rensningen pågår just nu efter hemmet i Dalarna. Det tar tid. Därför var det så befriande skönt att gå och köpa ett par tekoppar som jag själv ville ha. Hur mår du idag? Kram sjukling!


Jorid - Så du känner till det du med? Vad roligt att du varit i Gustavsberg. Jag åker dit några gånger varje sommar. Det är en mysig tripp med både kafebesök och shopping.


Kära syster - Ja alltid är det någon eller något som måste tas om hand. Men de här kopparna var mycket enkla att ta beslut om.
Dörrarna är kvar hos Fredells. Hjälpte inte hur de än ropade när affären var stängd. KRAM

Mildamakter sa...

Underbart härliga, jag blir glad av att se på dem

Anonym sa...

Kunde just tro det. Du är så underbar! Spontan! Kaffekopparna är du!
Love u

Tankevågor sa...

Mildamakter - Roligt att du blev glad du med det blev jag också direkt jag såg dem.


Rosvik - Shit happens you know!
Love u 2! Kram!

PGW sa...

Väldigt söta! Men svåra att använda som dörrar ..?

Tankevågor sa...

PGW - Inte ens att tänka på va?

Fria Foten sa...

Jag är ganska "torsk" på porslin och keramik. Gillar porslin från 50-60-70 talet. Hittar alltid något på loppis och återvinningsaffärer!!!